69 trÀdgÄrdstips


Tycker det var mÄnga bra tips hÀr frÄn Aftonbladet Plus(tror jag?)som jag gÀrna vill visa alla!! Blev lite för lÄngt för ett vanligt blogginlÀgg!!!

69 tips för en vacker trÀdgÄrd

En vacker trĂ€dgĂ„rd Ă€r inte bara vackra blommor. Uteplatsen, gĂ„ngarna, trĂ€den, grönsakslandet …

1 Göm det fula.

Plantera tulpaner och lökvÀxter bredvid perenner. DÄ tar perennerna över och döljer lökvÀxternas fula, vissnade blad.

Plantera tidiga blommor lĂ„ngt in i rabatten – de syns Ă€ndĂ„ nĂ€r inget hunnit komma upp. Sena blommor behöver stĂ„ lĂ„ngt fram för att synas.

Stora och kraftiga vÀxter gör sig bÀst i mitten av rabatten, mindre och tunnare i kanterna.

2 Dela upp grönsakerna.

AnlÀgg vackra gÄngar av sten eller tegel mellan odlingsbÀddarna. Dels fÄr du system i ditt grönsaksland och dels blir det vackert och lÀtt att gÄ utan att trampa ned jorden. Och sÄ slipper du att halka i leran en regnig sommardag nÀr du ska hÀmta in grönsaker.

3 Rum av spaljéer.

SĂ€tter du ett tak pĂ„ spaljĂ©n fĂ„r du en pergola – och en mysig uteplats med sval skugga under lövverket. Kanske en hĂ€rdig vinranka skulle trivas och ge dig en hĂ€rlig MedelhavskĂ€nsla.

4 Undvik tÀckbark.

Fyll inte ut rabatten med tĂ€ckbark – det ser sĂ€llan vackert ut. Fyll ut med blommor i stĂ€llet. Astilbe och Ă€ngsnĂ€va Ă€r exempel pĂ„ bra fyllnad.

5 Breda rabatter.

Breda rabatter prunkar mera. En smal rabatt ser lÀtt tunn och tanig ut. En bred dÀremot ser inte bara prunkande och fyllig ut, den Àr ocksÄ mer lÀttskött eftersom ogrÀset fÄr svÄrare att fÄ fÀste i konkurrens med alla blommorna. TvÄ meter bred Àr en bra hÄllpunkt pÄ en rabatt.

6 AvgrÀnsa rabatten.

LĂ„t kantvĂ€xter avgrĂ€nsa rabatten. De hindrar grĂ€set att vĂ€xa in i rabatten och bildar en bra övergĂ„ng till grĂ€smattan. Mellanhöga vĂ€xter Ă€r bra, gĂ€rna med draperiform, de kan ramla in över och tĂ€cka kanten medan man samtidigt ser in i rabatten. Rosenslöja till exempel. Ett annat sĂ€tt Ă€r att grĂ€nsa av med en remsa singel, bygga upp en stenkant eller sĂ€tta dit en stĂ„lkant. Tips: Ju lugnare rabatt, desto rörigare kant kan man ha – och tvĂ€rtom.

7 Lyckas med klematisen.

Benmjöl + klematis = sant. Benmjöl Ă€r rikt pĂ„ kvĂ€ve och fosfor och fungerar som ett lĂ„ngtidsverkande gödslingsmedel. Mylla ned en nĂ€ve nĂ€r du planterar din klematis – eller i jorden runtomkring. Även rosor och lökvĂ€xter gillar detta. Blanda ned i jorden pĂ„ hösten.

8 BeskÀr försiktigt.

LĂ€mna inte kvar en lĂ„ng pinne nĂ€r du beskĂ€r. Den dör och trĂ€det riskerar att angripas av röta som gĂ„r in i “stumpen”.

9 Bryt av.

Stora ytor i samma material blir lÀtt stelt och lite officiellt. Du behöver exempelvis inte ta bort alla betongplattor pÄ gÄngarna. Prova att bryta upp nÄgra upp nÄgra stycken hÀr och dÀr och fyll med runda, vackra sjöstenar. Det skapar en kontrast som livar upp.

10 Material.

VÀlj ett material som smÀlter ihop med huset. Ett sekelskiftshus kanske harmonierar bÀst med grusgÄngar och stensatta hjulspÄr i grÀset för biluppfarten. Medan ett modernt funkishus gör sig bra med betongplattor.

11 Sitt i lÀ.

Ofta vill man ha lÀ pÄ sin uteplats. TÀnk pÄ att en mur eller en vÀgg lÀtt skapar obehagliga vindvirvlar. Ett perfekt lÀskydd slÀpper igenom vinden lite grann sÄ att vindbyarna bromsas upp.

12 BersÄ med smak.

Den klassiska syrénbersÄn doftar underbart pÄ vÄren. Resten av Äret Àr den bara grön. Varför inte satsa pÄ en bÀr-bersÄ med exempelvis svartvinbÀr? DÄ kan ungarna gÄ och nalla av bÀren.

13 TrÀd ger vila.

Hur jobbigt vill du att det ska vara? Vanliga trÀd betyder mindre jobb Àn frukttrÀd men kan ÀndÄ vara lika fina, som till exempel japansk körsbÀr. Eller varför inte en magnifik magnolia, vÀrldens Àldsta blommande trÀd!

14 TrÀd i rabatten.

Variera rabatten Àven pÄ höjden. Ett litet högstammigt trÀd bryter av fint och lyfter rabatten.

15 Fruktig uteplats.

FrukttrÀd har ofta vackra stammar och kan bilda en mysig krona över en uteplats. Rama in med en rejÀl rabatt eller en liten hÀck.

16 Matta av tusensköna.

SÄ tusensköna i grÀsmattan. Det bryter av vackert och ger en kÀnsla av gammaldags trÀdgÄrd.

17 Tomatlycka.

Tomater Àr kÀnsliga. De ska helst inte utsÀttas för temperaturer under 5 grader och inte över 23. Förgro och sÀtt i vÀxthus i mitten av maj sÄ vÀxer de bÀst. Frilandssorter klarar större temperaturÀndringar, men inte nattfrost. En vindskyddad södervÀgg Àr nÀstan förutsÀttningen för att fÄ en god skörd. Vattna försiktigt i början, rejÀlt nÀr plantan börjar vÀxa och mindre nÀr tomaterna börjar mogna för att helt sluta nÀr tomaterna Àr nÀstan mogna.

18 KryddtrÀdgÄrden.

Repa lite rosmarin till det grillade lammköttet … En kryddtrĂ€dgĂ„rd Ă€r en svĂ„rslagen guldkant i trĂ€dgĂ„rden. HĂ€r Ă€r tips för nĂ„gra odlingsvĂ€rda kryddor:

Dragon: vÀxer helst i bra matjord. Klarar sig upp till Mellansverige.

Koriander: lÀtt jord pÄ en solig plats. Men det fÄr inte bli för torrt.

Persilja: Vill helst ha nÀringsrik och bra drÀnerad jord. Vissnar lÀtt om det blir för lerigt runt rötterna.

Dill: LÀttodlad men vill gÀrna ha nÀringsrik jord. Och lucker. SÄ inte heller för tÀtt.

Basilika: Förkultivera och sÀtt ut nÀr det inte Àr nattfrost. Den vill ha fuktig jord, den fÄr inte torka ut, men inte heller drÀnkas. Odla helst i vÀxthus eller i drivbÀnk.

Rosmarin: FlerÄrig men frostkÀnslig. BÀst Àr att odla halvbusken i en stor kruka som tas in över vintern och placeras svalt och ljust. Ska du sÀtta nytt, förkultivera.

19 Locka fjÀrilar.

FjÀrilar skapar liv och Àr ett trevligt inslag i trÀdgÄrden. HÀr Àr nÄgra exempel pÄ blommor som dagfjÀrilar gillar: blÄklocka, dagöga, fackelblomster, gullviva, gulmÄra, gurkört, gökblomster, höstaster, isop, kÀrleksört, lavendel, nejlikor, praktröllika, prÀstkrage, renfana, rödklint, salvia, sommarflox, tagetes, violer.

20 Tokigt tidigt – skönt sent.

MĂ„nga köper blommor i maj – som blommar i maj. HĂ€r Ă€r tips pĂ„ tidiga perenner som blommar tillsammans med vĂ„rvĂ€xter: nunneörter, exempelvis sibirisk nunneört, turkisk mandeltörel, vĂ„radonis, gullflocka, skogsvallmo, Ă€kta vallört med flera …

Och hÀr Àr tips pÄ sensommar- och höstblommor: fackelblomster, kranssalvia, porslinsklocka, silvrig höstanemon, stockrosor (tvÄÄrig), astrar, solbrud, höstrudbeckior, höstanemon.

21 Snabba hÀcken.

Behöver du en hĂ€ck – nu? FrösĂ„ storvĂ€xande solrosor, vattna och gödsla ordentligt och du har en tvĂ„ meter hög hĂ€ck pĂ„ nolltid.

22 Doftande uteplatser.

Plantera en doftande rabatt dÀr du ofta sitter, sÄ att du fÄr njuta av sommardofterna. Varför inte doftpioner, kamomill, doftfunkia, hasselört, lavendel eller kaprifol?

23 Tajming Àr allt.

NĂ€r sitter du i trĂ€dgĂ„rden? Det lĂ„ter kanske fĂ„nigt, men platsen som Ă€r fin pĂ„ förmiddagen Ă€r sĂ€llan lika trevlig mitt pĂ„ dagen – eller pĂ„ kvĂ€llen. VĂ€lj platser som Ă€r fina nĂ€r ni Ă€r i trĂ€dgĂ„rden.

24 En vÀgg för sommaren.

Spaljera upp en vĂ€gg klĂ€ttervĂ€xter. Den blir en fin rumsindelare och förĂ€ndrar snabbt trĂ€dgĂ„rden, utan att det behöver bli ett jĂ€tteprojekt. Prova med humle – eller varför inte blomman för dagen?

25 Lys upp.

Belys trÀdgÄrden sparsamt, gÀrna punktvis, ett vackert trÀd exempelvis. Men inte husfasaden. Vitsen Àr ju att du ska fÄ nÄgot fint att titta pÄ i stÀllet för ett becksvart mörker, inte att grannarna ska imponeras.

26 Vill du skörda?

Odla bara delikatesser, sÄdant du verkligen lÀngtar efter. Brukar du inte Àta bönor lÀr du inte Àta det bara för att du odlar det.

27 Liva upp grÀsmattan.

En rejÀl och kraftig buske eller annan solitÀr bryter av grÀsmattan. Men en ensam vÀxt behöver ha karaktÀr för att kunna bÀra en plantering. En rejÀl rosbuske exempelvis. SÀtt marktÀckare runtomkring, sÄ blir den lÀttskött.

28 LÄt det porla.

Att satsa pÄ ett bad med fontÀn Àr inte bara dyrt, det krÀver mycket skötsel ocksÄ. Ett fÄgelbad eller en vacker betongskÄl, kanske nÄgot du gjutit sjÀlv, kan vara en praktisk ersÀttare. Blir det alggrönt Àr det bara att skrubba rent och fylla pÄ med nytt vatten.

29 ÄngsgĂ„ngar.

Varför inte sÄ Àngsblommor och lÄta grÀsmattan vÀxa till en sommarÀng? Klipp gÄngar till dina sittplatser, trÀdgÄrdsland och favoritplatser i trÀdgÄrden. SlÄ Àngen med lie en gÄng per sommar. Glöm inte att ta bort det du slagit, annars fÄr Àngen för mycket nÀring.

30 Naturligt pynt.

Dekorativa, stora stenar kan ersĂ€tta skulpturer och krukor. Eller varför inte en vacker trĂ€dstock övervuxen med mossa …? Naturtomten Ă€r ocksĂ„ en trĂ€dgĂ„rd.

31 TrÀd ger karaktÀr.

Ta inte ned trĂ€den! Är trĂ€det för tĂ€tt och stort – ta in en professionell arborist som kan glesa ut kronan sĂ„ att det inte blir sĂ„ mörkt. Ett trĂ€d ger skugga, skapar liv och naturligt underbara sittplatser. Dessutom ger trĂ€d ett perspektiv till din utsikt genom att bilda en fin förgrund.

32 SÀtt klÀng-vÀxterna i rabatten.

LÄt dem slingra sig fram och tÀcka marken runt perennerna. Vackrare Àn tÀckbark och roligare Àn ogrÀs.

33 Kruka i betong?

En helgjuten idé! Sommarens coolaste kruka gjuter du sjÀlv. LÄt dig inspireras och börja blanda!

Du behöver:

Finbetong finns att köpa pÄ byggmarknaden i sÀckar om 25 kg.

2 plasthinkar.

Vatten.

Spade eller murarslev att röra med.

Handskar. Ha för vana att anvÀnda hanskar eftersom betongblandningen Àr frÀtande och mycket uttorkande för huden.

Munskydd. Andas inte in dammet frÄn den torra betongen, anvÀnd munskydd för sÀkerhets skull.

SÄ hÀr gjuter du fina krukan:

1) Börja med att gjuta en kruka med hjÀlp av en större och en mindre plasthink/plastburk. Vi anvÀnde en hink och en stor grÀddfilsbunke.

2) Pensla insidan av hinken och utsidan av plastburken med matolja.

3) Blanda betongen enligt beskrivningen hÀr nedan.

4) HĂ€ll betongmassan i hinken, den ska inte vara helt fylld eftersom det ska finnas utrymme att trycka ner den mindre burken inuti.

5) Tryck ner burken.

6) SlÄ krukan med betongmassan mot marken nÄgra gÄnger för att fÄ ut eventuella luftbubblor.

7) LÀgg dit tyngder, till exempel nÄgra stenar.

8) LÄt krukan stÄ och brinna, torka, i minst ett dygn. StÀll den inte i solen. För bÀsta resultat vattnas betongen nÄgra gÄnger under torktiden.

9) MÄla krukan en eller flera gÄnger. TÀnk pÄ att betongen mÄste vara ordetligt torr innan du börjar. Det gÄr bra att anvÀnda mÄnga olika sorters fÀrg, exempelvis en golvfÀrg anpassad för betonggolv. Till vÄr svarta kruka anvÀnde vi Herdins svarta lackbets.

Betongen ska vara tjock som gröt

Att blanda betong Ă€r inte svĂ„rt. Börja med att hĂ€lla en skvĂ€tt vatten i hinken och hĂ€ll sedan i betongpulvret (mĂ„tten hittar du pĂ„ förpackningen). Det Ă€r ocksĂ„ ganska lĂ€tt att blanda betong “pĂ„ kĂ€nn” vilket Ă€r lĂ€tt om man inte ska blanda till sĂ„ mycket. Konsistensen pĂ„ betongen ska vara lika tjock som gröt. Ja, svĂ„rare Ă€n sĂ„ Ă€r det inte – nu Ă€r det bara att dra igĂ„ng gjuteriet …

34 LÄng blomning.

TĂ€nk pĂ„ att rabatten ska blomma hela sĂ€songen, frĂ„n maj till augusti. Minst. VĂ€lj plantor efter blomningstid – inte efter vilka som blommar snyggt pĂ„ handelstrĂ€dgĂ„rden. VintersĂ€songen Ă€r lĂ€ngre Ă€n sommaren i nĂ€stan hela Sverige. Det Ă€r trevligt med nĂ„got grönt kvar i trĂ€dgĂ„rden. Buxbom eller nĂ„gra barrvĂ€xter till exempel, idegran, cypress, eller varför inte en kryptuja?

35 Jobba med kontraster.

Ta ut svÀngarna, annars blir rabatten trÄkig. Men tar du ut för mycket blir den rörig. Ta ut en svÀng Ät gÄngen: om du varierar fÀrgerna, lÄt formen pÄ blommor vara harmonisk. Eller lÄt formen vara kontrastrik, exempelvis bollar mot högresta spiror, medan du hÄller ihop fÀrgerna.

Kransveronika och jÀttekrissla skapar kontrast mellan höjd och bredd.

Kantnepeta och jÀttevallmo skapar kontrast mellan smÄtt och stort.

Bolltistel och astilbe skapar kontrast mellan hÄrt och mjukt.

36 MÄnga Àr bÀttre Àn en.

SĂ€tt inte en blomma av varje sort. Det ger nĂ€stan alltid ett spretigt intryck. Plantera i stĂ€llet rejĂ€la grupper av samma sort. Du kan gĂ€rna lĂ„ta en sort “eka”, sĂ„ att blomman Ă„terkommer i en liten mindre grupp pĂ„ ett annat stĂ€lle i rabatten eller trĂ€dgĂ„rden. Det ger ett harmoniskt och enhetligt intryck.

37 SÀtt tÀtt och tÀnk pÄ formen.

SĂ€tt vĂ€xterna sĂ„ tĂ€tt i rabatten att de redan efter en eller tvĂ„ sĂ€songer, helt tĂ€cker marken – dĂ„ konkurrerar de ut ogrĂ€set och du slipper rensa. Dessutom blir rabatten vackrare. TĂ€nk ocksĂ„ pĂ„ formen: Blommornas fĂ€rg syns ett par veckor, men formen finns kvar hela sĂ€songen. Ta en svartvit bild av rabatten – den ska vara lika snygg som i fĂ€rg.

38 Bygg en pergola.

En pergola kan bli en spĂ€nnande passage som leder fram till trĂ€dgĂ„rdens olika delar: kryddvĂ€xterna, grönsakslandet, den lilla fĂ„geldammen …

39 Pioner pÄ parad.

Förra sekelskiftets paradblomma nummer ett: pionena. Den stĂ„r sig fortfarande. TĂ€nk pĂ„ att ge dem plats – de blir stora och behöver utrymmet. En meter mellan plantorna Ă€r lagom.

40 Gör om – gör rĂ€tt.

Var inte rĂ€dd att grĂ€va upp och flytta blommor som hamnat fel. Det Ă€r inte ett misslyckande – bara trevligt trĂ€dgĂ„rdsarbete.

41 GÄngar i stil.

Variation skapar liv i trĂ€dgĂ„rden – men blir lĂ€tt rörigt. Det gĂ€ller ocksĂ„ gĂ„ngar och uppfarter. AnvĂ€nd helst inte fler Ă€n tre olika typer av material.

42 Bytt, bytt kommer alltid igen.

I alla fall om man byter fröer och sticklingar. PÄ www.blombebisar.se byter du sticklingar och fröer med andra anvÀndare. Föreningen TrÀdgÄrdsamatörer har ocksÄ en fröförmedling dÀr medlemmarna delar med sig av olika fröer.

43 Krukor intill huset.

Förr planterade man en rabatt nĂ€rmast huset. Det vill man ofta inte i dag pĂ„ grund av risken att skada husets drĂ€nering. En lösning Ă€r att ha en rad krukor i stĂ€llet. Tar du in dem över vintern behöver de inte vara frostsĂ€kra och du kan vĂ€lja blommor som inte skulle ha klarat sig i rabatten. Varför inte en “pelargonrabatt”, det ger en fin MedelhavskĂ€nsla.

44 Dela och spara.

Plantor Ă€r dyra. Mycket dyra. Men det finns pengar att spara. Dela perennerna pĂ„ hösten eller vĂ„ren. Och dela med dina grannar eller pĂ„ plantbytardagar. Du sparar inte bara pengar – du föryngrar plantorna ocksĂ„.

45 GĂ€strabatt.

Är du lite osĂ€ker pĂ„ en vĂ€xt eller har du fĂ„tt en som du inte vet var du ska sĂ€tta? Skapa en “gĂ€strabatt” lite undanskymt och lĂ„t dem stĂ„ dĂ€r medan du bestĂ€mmer var de ska stĂ„ – eller om du ska behĂ„lla dem.

46 Se ut – inte in.

Ett perfekt insynsskydd har smÄ utkikspunkter till resten av trÀdgÄrden, men Àr fortfarande sÄ tÀtt att grannarna inte ser in. För tÀta insynsskydd gör att det lÀtt kÀnns instÀngt.

47 Grus runt uteplatsen.

En grusad plan – sĂ„ sĂ„g sekelskiftets uteplatser ut. Och det skapar fortfarande en trevlig kĂ€nsla. TyvĂ€rr Ă€r dagens möbler sĂ€llan gjorda för grus – benen sjunker ned eftersom det inte finns nĂ„gon tvĂ€rslĂ„ lĂ€ngst ned. SĂ€tt nĂ„gra plattor för bord och stolar men behĂ„ll gruset runtomkring.

48 HĂ€ckar som skydd.

En trĂ€dgĂ„rd Ă€r privat – sĂ€rskilt en sittplats. Ett perfekt sĂ€tt att fĂ„ insynsskydd Ă€r att sĂ€tta en hĂ€ck. Avenbok vĂ€xer fort och behĂ„ller bladen under vintern, men kan ge en lite stel kĂ€nsla. Andra hĂ€ckar Ă€r liguster och mĂ„bĂ€r, de grönskar tidigt och tĂ„l allt.

49 SmÄ romantiska krypin.

TrÀdgÄrdsgÄngen behöver inte bara vara en transportstrÀcka. StÀll en trÀdgÄrdssoffa intill kanten och plantera en ros bakom, varför inte en spaljé med en fantastiskt doftande honungsros? SÄ lÀtt skapar du en romantisk sittplats.

50 Göm bÀrplantorna.

Var inte rÀdd för att göra trÀdgÄrden barnslig. En spÀnnande trÀdgÄrd Àr full av överraskningar. Göm nÄgra smultron och jordgubbsplantor hÀr och dÀr i rabatterna. DÄ blir det roligare att hitta dem. SÀrskilt för barnen.

51 IdegranshÀck.

En hÀck av idegran kan du forma som du vill och den ger dessutom insynsskydd Äret om. Se upp för de giftiga bÀren pÄ hösten bara.

52 VÄrda dina ÀppeltrÀd.

ÄppeltrĂ€d mĂ„ste beskĂ€ras för att blomma ordentligt och ge bra med frukt. Det ska helst ocksĂ„ vara enkelt att plocka frukten. LĂ€s pĂ„ ordentligt först. Eller ta in ett proffs. Det kostar en slant, men du har igen det mĂ„nga Ă„r efterĂ„t. Inte bara för att du fĂ„r ett fint trĂ€d – du fĂ„r mycket frukt ocksĂ„. Glöm inte att ensamma Ă€ppeltrĂ€d behöver sĂ€llskap. De flesta Ă€ppeltrĂ€den kan nĂ€mligen inte pollinera sig sjĂ€lva. Och utan pollinering, ingen frukt. Har grannen nĂ„gra trĂ€d rĂ€cker det. Annars kan du plantera ett eller tvĂ„ trĂ€d till. Men kolla först vilka sorter som pollinerar ditt Ă€ppeltrĂ€d – alla sorter gĂ„r nĂ€mligen inte ihop. Det gĂ„r ocksĂ„ utmĂ€rkt att spaljera frukttrĂ€d till en hĂ€ck. Eller utmed husvĂ€ggen. Det ger en skĂ„nsk – *eller kontinental kĂ€nsla.

53 Rama in med sten.

Har du flera stora stenblock pÄ tomten, flytta dem sÄ att de ramar in en sittplats. Blir en effektfull kontrast till grönskan runtomkring. En annan stenkul idé Àr att göra en vacker stenlagd gÄng i grÀsmattan!

54 Förkultivera.

Det bÀsta sÀttet att fÄ vÀxterna att ta sig, Àr att tjuvstarta. Dra upp grönsaker som tomater, majs, kryddor och midsommarpotatisen inomhus sÄ att de redan har kommit en bit pÄ vÀg nÀr det Àr dags att sÀtta. TÀnk pÄ att de ibland kan behöva avhÀrdas för att klara kyliga vÄrnÀtter. Klassiska grönsaker att förkultivera Àr ocksÄ lök, purjolök, paprika, kÄl och gurka.

55 Göd naturligt.

Stallgödsel Àr klassiskt. Men den ska vara brunnen. Den höjer mullhalten och uppskattas av allt liv i jorden. Blodmjöl innehÄller mycket kvÀve och blandas in i jorden pÄ vÄren. Det finns ocksÄ gödningsmedel av alger som Àr lÄngsamverkande och blandas in pÄ hösten. Dessa Àr ocksÄ rika pÄ kalk.

56 Snygga körsbÀrstrÀd.

KörsbÀrstrÀd och plommontrÀd behöver man inte beskÀra för blomningens och fruktens skull, utan bara för att de ska se bra ut. Men hjÀlp gÀrna trÀdet sÄ att inte nÄgon enstaka gren blir överlastad med frukt och riskerar att knÀckas. Och sÄ ska det förstÄs helst vara bekvÀmt att plocka frukten.

57 Gödsla inte pÄ hösten.

Mycket av nĂ€ringsĂ€mnena rinner bort med höstens regn och vinterns smĂ€ltvatten – till ingen nytta för dig och till skada för naturen. Gödsla pĂ„ vĂ„ren i stĂ€llet, gĂ€rna nĂ„gra veckor innan sĂ„dden.

58 LÀ för grönsakslandet.

En vacker mur av lecablock och cementputs som du mĂ„lar blir en fin inramning till ditt grönsaksland – och ger skyddande lĂ€. Eller en hĂ€ck som skyddar. Jo, för soligt lĂ€ höjer din klimatzon ett snĂ€pp.

59 Skydda trÀden med en rabatt.

Plantera en rabatt runt trĂ€den. Det blir lĂ€ttare att klippa grĂ€set – och du riskerar inte att skada trĂ€dstammarna med grĂ€sklipparen. Eller lĂ€gg ut singel i en rundel runt trĂ€det.

60 Skippa fotbollsplanen.

En jĂ€ttelik grĂ€smatta gör sĂ€llan nĂ„gon glad – inte ens barnen. Bryt av, gör den oregelbunden med gĂ„ngar och bersĂ„er. Den fĂ„r gĂ€rna vara oöverblickbar. DĂ„ kĂ€nns trĂ€dgĂ„rden större och mer spĂ€nnande.

61 GrÀsligt jobb.

En grĂ€smatta Ă€r lĂ€ttplanerad – men jobbig om den ska vara vĂ€lskött:

Gödsla den en gÄng pÄ vÄren och en gÄng vid midsommar. DÄ vÀxer grÀset rejÀlt och konkurrerar ut mossa och ogrÀs.

Nackdelen: det vÀxer mer.

En fin grÀsmatta mÄste klippas regelbundet, minst en gÄng i veckan. Ju oftare, desto finare grÀs. Riktigt fina grÀsmattor klipps minst varannan dag.

Klipp inte för kort. DÄ Àr risken stor att grÀsmattan torkar ut och dör. Cirka tre centimeter Àr bra.

GrÀsmattan krÀver vatten för att inte torka ut. Vattna rejÀlt pÄ kvÀllen.

62 RÀtt mÄtt pÄ sÀngarna.

Odlar du grönsakerna i sÀngar Àr en tumregel att de ska vara 1,20 meter breda och sÄ lÄnga som du vill eller har plats för.

63 Satsa pÄ vÀxelbruk.

Att odla grönsaker i upphöjda pallkragar eller avdelade rutor Àr inte bara praktiskt, det blir ocksÄ lÀtt att odla olika vÀxter vÀxelvis i olika bÀddar. Med vÀxelbruk minskar du risken för sjukdomar och fÄr bÀttre jord överallt. Byt exempelvis de kvÀvebindande sockerÀrtorna till sallad och morötter.

64 Odla grönsaker i krukor.

TrĂ€dgĂ„rdslandet mĂ„ste inte odlas pĂ„ marken – fina krukor fungerar jĂ€ttebra. Dessutom kan det bli en vacker dekoration pĂ„ din uteplats.

65 Arbetshörna.

Ett loppisfynd passar bra som planteringsbord. Inred en liten hörna utomhus sÄ att du slipper dra in jord. Dessutom fÄr du bekvÀm arbetshöjd.

66 Sandrabatt.

För att fÄ en tidig och lÀttskött rabatt kan man anlÀgga en sandrabatt. GrÀv bort befintlig jord, ersÀtt med ren sand och nyslaget grÀsklipp. FortsÀtt att lÀgg pÄ ett lager nyklippt grÀs. Rabatten behöver inte gödslas; plantorna fÄr all nÀring de behöver frÄn grÀsklippet.

67 VÄrmattan.

Plantera en grupp vÄrlökar, till exempel pÀrlhyacinter, pÄskliljor eller pingstliljor i grÀsmattan. De kommer tidigt och du kan lÀtt klippa runtomkring tills de blommat över.

68 En kruka Àr alldeles för ensam.

SÀtt krukor i en liten grupp sÄ ser det ombonat ut och ger atmosfÀr. Storleken spelar mindre roll, men antalet gör allt.

69 LÄt himlen spegla sig.

Vatten Ă€r vackert. Och Ă€nnu vackrare om himlen speglas i ytan. Det gör den om botten Ă€r mörk. VĂ€lj ett mörkt kĂ€rl – eller lĂ€gg svarta stenar i botten.

Bo Svernström